Sista lilla biten. Trollsländan.
Till skillnad från resten gjorde den riktigt ont. Får väl anta att det är ett känsligare ställe än skulderbladen. Men nu sitter den i alla fall.
Och nu är det sluttatuerat ett bra tag framöver.
Femton timmar har de tagit, mina kära kugghjul. Det borde vara klart nu, men det är det inte, för jag kom på mer.
Det vill säga, kugghjulen är klara (minus en liten detalj som råkade bli glömd). Men nu blir det lite mer. Vad är inte ritat än, men det ska bli en fjäril och en trollslända upp mot andra skuledrbladet och de ska följa temat och färgerna. Så det kommer bli en fjärde, lite oplanerad, sittning.
Visst är hon duktig, Felicia på Buzzstop28!
Ännu en sittning klar, fem timmar en lördag eftermiddag. Markerade linjer (eller linjer mot luft som jag brukar säga är klara, och de mörkaste skuggorna.
En (?) gång till. Då blir det lite färg, lite brunt och gult i alla fall.
En liten detalj:
Det jag nyligen inte kunde visa kommer här. Eller början på det i alla fall, det är inte klart än.
Men nu är det för en gång skull inte jag som ritar utan jag har lämnat över resten av jobbet. Det är lite för svårt att rita på min egen rygg.
Egentligen började det med massor av skisser, men vi börjar här:
Oj, nej tack, inte kugghjul, alldeles för petigt, sa killen jag först pratade med på Buzzstop28. Han sa till och med att kugghjul varit hans livs värsta arbetsdag. Det är bra att tacka nej när man verkligen inte vill, det blir aldrig särskilt bra då… Det säger min egen erfarenhet från tiden som illustratör, inte samma yrke, men tillräckligt närbesläktat.
Han hänvisade till sin kollega som just då inte var närvarande. Alltså lämnade jag en kopia på bilden och mitt telefonnummer. Ett par dagar senare var det bestämt, Felicia gjorde gärna kugghjul om hon fick förenkla lite. Och det är ju klart… det räknade jag med, så jag hade redan en förenklad version… Texten fick hon också gärna göra om. Det här fick jag som första förslag:
Himla fint, men lite stor text tyckte jag, och lite mycket tatuerarstil till mina gamla kugghjul. Kom på lite annat smått när jag minskade ner texten och skickade tillbaka det här:
Efter nästan 4,5 timma på mage ser min rygg nu ut såhär:
Tjusiga linjer… Det var ju ett petjobb jag kom med. Det klarade Felicia galant.
Och inte gjorde det särskilt ont heller… Inte förrän på slutet i alla fall. Om ca tre veckor blir det fler tjockare linjer och lite färg.
Ser fram emot det!
Ps. Texten betyder “Ingenting är omöjligt” och att det står 2012… det är inget misstag. Förra året verkade ingenting omöjligt! Nu gäller det bara att hålla kvar den känslan.